Olika sparformer

Olika sparformer – vilka passar dig?

Det är viktigt att vara medveten om att det finns olika sparformer, som passar bäst i olika situationer. För att kunna diskutera olika sparformer behöver man också diskutera konceptet risk.

Vad är risk?

Wikipedia definierar risk såhär:

Risk avser möjligheten för skadliga konsekvenser som uppkommer av, till tidpunkt och utsträckning eller utformning okända, framtida händelser.

Forskningen inom ekonomi har slagit fast att risk är direkt kopplat till din potentiella avkastning. Ju högre risk du tar med dina pengar, desto större chans till hög avkastning, och vice versa.

Detta innebär två saker…

  1. Din sparform måste anpassas till hur stor risk du är villig att ta.
  2. Hur stor risk du är villig att ta, beror i första hand på vilken tidshorisont du har med ditt sparande.

Om du har en väldigt lång tidshorisont på ditt sparande (t ex 20-30 år i framtiden), så bör du ta hög risk. Hög risk innebär att värdet på dina pengar kommer gå upp, och även ner, med ojämna mellanrum. Men …  efter en såpass lång tidsperiod som 20-30 år så kommer dina pengar ha växt väldigt mycket, så det spelar egentligen ingen roll om du skulle råka behöva pengarna mitt i en lågkonjunktur. På lång sikt stiger alltid börsen, du behöver inte bry dig om svängningarna på vägen.

Diagram för Utveckling på stockholmsbörsen sedan 1990 - vilka sparformer passar bäst?
Utveckling på Stockholmsbörsen (OMXS30) sedan 1990. Om du började spara år 1990 så har du gått igenom två rejäla kriser (IT-kraschen i början av 2000-talet och finanskraschen 2008) men ändå fått bra avkastning.

 

Om du istället behöver använda dina pengar i närtid, ska du ta lägre risk – med lägre potentiell avkastning som följd. Detta eftersom du inte vill behöva sälja dina fonder eller aktier med förlust den dagen då du behöver använda pengarna.

Vilka sparformer finns det, och vilken ska jag välja?

Som jag ser det finns det tre scenarion, med tre olika rekommenderade sparformer.

Scenario 1

Du behöver dina pengar inom 1-3 år. Du sparar till en längre resa, en ny bil, eller kanske vill du köpa en ny bostad.

I detta läget ska du ta låg risk. Då fungerar olika typer av sparkonton bäst, med insättningsgaranti. Du kan också välja att investera i räntefonder, som investerar i statsobligationer eller andra räntepapper med låg risk.

Scenario 2

Du behöver dina pengar inom 3-5 år. Du har kanske inget direkt mål med sparandet, men du vet att pengarna kommer användas i en hyfsat nära framtid. Kanske är det sparande till bostadsköp.

I detta läget bör du ta mellanhög risk. Här kan det vara aktuellt att köra någon form av blandning mellan räntesparande och aktiesparande. Du kan till exempel investera i en räntefond för 50% av ditt kapital, och 50% i en aktiefond.

Scenario 3

Du anser dig inte behöva dina pengar i en nära framtid. Du sparar till pensionen eller åtminstone i en tidshorisont på 5-10 år, eller gärna ännu längre. Du vet att ett långsiktigt sparande har en otrolig kraft, som jag skriver om i inlägget Varför långsiktigt sparande?.

I detta läget bör du ta hög risk. Här ska du ha alla dina pengar i aktieplaceringar, antingen direkt i en egen aktieportfölj, eller via aktiefonder.

Slutsats

Eftersom risk och avkastning är direkt kopplade till varandra, bör du anpassa ditt sparande efter hur lång tidshorisont du har. Ofta har man nog en blandning av de tre scenarios jag diskuterade ovan. Då gäller det att man fokuserar på det långsiktiga sparandet, scenario 3. Det långsiktiga sparandet är det absolut viktigaste för dig, eftersom det kommer ge dig ett friare liv, och större möjligheter i framtiden.

Med det sagt, ska du naturligtvis leva i nuet. De andra typerna av sparande är också viktiga för att skapa glädje i livet. Jag anser dock att shopping och kortsiktig konsumtion inte ger någon större höjning i livskvalitet, det ger bara kickar som snabbt falnar bort.